White water rafting i Tully

Idag åkte jag (Therese) äntligen på min efterlängtade forsränning som jag velat i flera år nu. Wow vilken upplevelse! Men jag kommer nog aldrig göra om det, det är alldeles för farligt. Med forsränningen kan man slå sig rejält vilket gör det hela farligare än falskärmshoppning enligt min mening!

Dagen började kl 6:30 då jag blev upplockad med buss som körde till staden Tully ca två timmar bort från Cairns. Där åt vi frukost innan bussen körde vidare upp till Tully river som ligger högt beläget uppe på regnskogens berg. Vi blev indelade i grupper, vi var sex stycken plus guide (med utslagen framtand) i min båt, alla med olika nationaliteter. Första sträckan innan lunch var den farligaste vilket jag själv märkte. Jag blev slagen i bakhuvudet med en paddel och sparkad på armen av tjejen bredvid mig, detta när hela båten stupade och välte ner för en fors. En kille slog i ryggen ganska rejält och fick avbryta turen. Det var höga vågor, branta stup och mycket mycket vatten. Vissa sträckor var faktiskt rätt tuffa fysiskt medan andra var avslappnande. Då fick vi hoppa av båten självmant och flyta (vi hade flytvästar och hjälmar) en bit i strömmen. Vi ägnade lite tid åt cliff jumping, dvs vi hoppade från berg ner i vattnet, men självklart bara där det var djupt och säkert.

Lunchen avnjöts i skogen och hela gruppen hade väldigt kul! Men jäklar vilken utmaning detta var, Australiens bästa rafting fick jag prova på idag. Som minne har jag ett stort fint blåmärke på högerarmen, ett på låret och två på rumpan. En av killarna i min grupp hade filmkamera på sin hjälm vilket han skulle skicka till alla i gruppen, det ska bli kul att se framöver!

Bilderna är tagna från företagets hemsida, då ingen av oss kunde ha med oss icke-vattentäta kameror.

Regnet och solen i Cairns

Nu har vi varit i Cairns i tio dagar och haft konstant regn i sju dagar vilket resulterat i mycket filmtittande och hemmakvällar i köket med våra hostelvänner. Vi har därför inte sett staden ordentligt eller hängt vid den kända lagoonen vid vattnet så mycket ( det finns ingen sandstrand i Cairns och man kan inte bada i havet här pga maneter och gegga, därför har de en stor swimmingpool vid esplanaden som kallas the  lagoon). Staden är inte som vi tänkt oss, kanske gjorde vi en dålig reseach innan vi åkte hit, för vi hade tänkt oss ett fint litet samhälle med fokus på dykning, vattensporter och bad. Detta är en storstad med 160 000 invånare. Lite nergånget ställe faktiskt, men människorna är roliga och det finns många aktiviteter att ägna sig åt runt Cairnstrakten.

Förra lördagen var vi ute och festade på en av stadens backpackerklubbar. Vi hade så himla kul den kvällen, mindre kul var det dagen efter :-)
Likaså dansade vi loss med våra Boråsvänner på samma ställe i måndags. Först åt vi middag sedan började sombrero-festen där alla som dansade  fick en sombrero att shakea loss i. Det har varit goldfish championship race där både jag, Fredrik och vår nyblivna tyska vän Karolin fick vara med. Två mot två körde man och den fisk som nådde mållinjen (i en lång plast balja) först vann, till hjälp fick man varsit sugrör att blåsa till fisken med. Väldigt kul spel! Ingen av fiskarna kom till skada bör tilläggas.

Om vi vill får vi käka restaurantmåltider ute gratis varje kväll, på två olika ställen. Nästan alla hostels erbjuder restaurang kuponger till sina gäster. Ibland uppgraderar vi våra middagar med 35 kr och får då en gigantisk tallrik med fish and chips! Självklart lagar vi en hel del hemma på hostelet också.

Vi börjar trivas rätt så bra och hittar vi jobb här stannar vi nog kvar i två månader. Högsäsongen börjar idag så det bådar gott för framtiden!

Framme i Cairns

Det blev ingen katamarantur för oss. Stormen fortsatte härja både över hav och land. Det var synd eftersom vi gärna skulle blivit uppassade i tre dagar med god mat, snacks, snorkling och bad, speciellt efter fyra veckor i bil där vi svettats om nätterna, lagat konservburksmat över gasspis och diskat kastruller i vatten från en pumpflaska. Vi klagar inte ett dugg, men det skulle som sagt varit spännande med Whitsundays och få allt serverat!

Vi fick frågan om vi köpte några bananer och visst gjorde vi det! De var lagom söta och mycket smarriga!
Det tod ca tio timmar upp till Cairns, vilket flöt på smidigt trotts skyfall mestadels av sträckan. Vi träffade Boråstjejerna i Airlie beach och har stämt träff med dem här i Cairns. Vi ska ha en avskedsmiddag innan de flyger vidare till New Zeeland.

Just nu bor vi i sovsal på ett billigt hostel mitt i centrala Cairns. Det ska bli intressant vad denna stad har att erbjuda. På måndag ska vi börja söka jobb båda två, men först väntar en välförtjänt helg med fest på Gilligans.
Ps Det har regnat KONSTANT sedan vi anlände i Cairns. Har mest suttit inne på hostelet och lämnat bilen såklart. Tydligen var vi en dag sena med bilinlämnandet vilket medförde en straffavgift på $ 90. Det är så tråkigt. De pengarna kunde vi lagt på något annat trevlig som mat eller boendet. Vi delar ett fyrbäddsrum med en dansk kille som mest ligger i sin säng och kollar film på sin fina nya mac book pro. $16 per natt per person betalar vi. Har ac och är fräscht!

Bilresan på Australiens östkust

Nu har 28 dagar passerat (29 eftersom vi var en dag förenade) och vi har lämnat tillbaka vår hippie camper van till dess ägare.
Det finns både för-och nackdelar med att ta sig fram med bil. Nackdelarna är väl att man alltid måste leta efter en plats att sova på, man blir lättare insektsbiten, det kan gå många dagar innan man kan duscha, tvätta håret och tvätta sina kläder. Man känner väl sig mycket skitigare, klibbigare och svettigare helt enkelt än om man skulle bott på hostel. Plus att det är svårt att laga mat om det blåser eller regnar. Men fördelarna är fler! Med bil har man alltid sitt hem vart man än är vilket medför att man slipper kånka runt på tunga väskor från hostel till hostel. Det finns inga busstider att passa. Man ser så otroligt mycket mer med bil än vad vi skulle kunna gjort med bil. Alla djur för att ta ett exempel, fladdermöss, possums, wallabies, kängerur, spindlar m.m. Alla samhällen och städer som ligger helt utanför turistkartan såsom Forster,Mullumbimby, Marochydore, Mooloolaba, Mackay, Tully m.fl.

Det har varit kul att köra bil i Australien, dels för att det är vänstertrafik men också för mig dom bars har haft körkort i fyra månader. Jag tror nog att det enligt lag ska ha gått 1 år, men jag har ljugit mig fram på vägarna och det har gått bra. Ibland har det dock gått mindra bra exempelvis när jag var tvungen att backa på motorväg. Men det är ju inte mitt fel att man ibland måste göra en högersväng på 110 sträckad motorväg, utan någon extra högerfil att ligga i! Men idag har jag nog kört fler mil i vänstertrafik än högertrafik.

Vi har kört mestadels av tiden barfota, vilket är normalt här. Det är farligare att köra med flipflops eller "thongs" som det så roligt heter här, än att köra barfota.

Överallt är det skyltat "Keep Left", vilket hjälper turister från Europa att hålla sig i rätt fil. Vissa vägar har stora röda skyltar med texten "Wrong Way". Jag vet inte om vi har sådana i Sverige?

Vi brukade kalla bilen för "The Little Box of Death", för den känns plastig som en leksaksbil och vid höga hastigheter vinglade den både åt sidorna och upp och ned! Halvljus är inte obligatoriskt att köra med vilket har resulterat i att man kört en liten sträcka helt osynlig i nattens mörker, dödsmaskin alltså! Andra bilar har fått påminna oss och likaså påminde vi andrs.

3336 km är sträckan mellan Sydney och Cairns. Vi körde exakt 4500 km!

Fler bilder

Bilder från Airlie beach

Bilderna visar Airlie beach och ett bananstånd vid en stad som livnär sig mestadels på bananodling!

Airlie beach

Vi åkte sent från Mackay mot Airlie beach. Eftersom vi inte hittade någon rastplats att sova på på vägen beslöt vi oss för att åka in i ett litet samhälle för att parkera och sova på gatan. Vi vet ju såklart att det är förbjudet och att om rangers hittar oss så kan det bli böter på ca $550, vilket motsvarar 3850 sek. Vi parkerade i en liten gränd med några små hus mittemot. Vi var tysta och diskreta trodde vi, men kl 01:19 vaknade jag upp för att gå ut och kissa. Kl 01:22 ser vi en rangerbil komma mot oss. Vi öppnade dörren och hälsade, han förklarade att vi inte kunde campa där. Men eftersom vi var vakna trodde han att vi ännu inte hade hunnit somna vilket innebar att vi endast fick en varning. Tack gode gud för att min blåsa behövde tömmas just då. Något liknande hände i Noosa. Fredrik hade gått upp kl 6 för att fiska, en halvtimme senare bankade en ranger på bilfönstret. Jag låg fortfarande kvar och sov, men Fredrik skötte snacket och eftersom en av oss faktiskt var vaken och fiskade så gick han  med på att vi inte hade tillbringat natten där.

Usch dessa rangers! De är en blandning mellan parkeringsvakter och securitas, de är inga poliser iaf.

Nu har vi iaf spenderat dagen i Airlie beach. Det är här ifrån man tar sig vidare till Whitsundays. Googla gärna för bilder! Det är tydligen här som paradiset ligger säger de. Vi skulle egentligen ha åkt dit idag men turen blev inställd eftersom det var storm på inmarsch och eventuellt någon cyklon. Därför måste vi vänta tills imorgon, är det inställt imorgon också så kan vi inte vänta längre. På fredag måste bilen lämnas in uppe i Cairns vilket är 663 km härifrån.

Så dagen har ägnats åt att skypea med folk för min del och fiska för Fredriks del. Igår fick han upp två stycken puffer fish, blåsfisk, på raken. Vi käkade kvällsmat på Subway där vi båda tog varsin 33 cm lång macka mrd fyllning, två kakor var och läsk till det. Jag vet inte vad som hänt men jag är fortfarande hungrig och inte så nöjd som F verkar vara!

Oj nu verkar det som att stormen kommer in över land också. Vi står parkerade på en betald parkering nu, så vi behöver inte oroa oss för några rangers i natt. Om några timmar öppnar en populär klubb här i Airlie som heter Mama Africa. Det blir nog en öl eller två där lite senare. En sak som vi tänk på är att en öl ut på backpackerbar kostar ca $6 (42 kr) medsn en bag-in-box vin på 4 liter kostar $12 (84 sek). Det blir därför mer lådvin än öl för oss och för alla andra backpackers.

Rockhampton & Mackay

Gårdagen spenderades i Rockhampton vilket är Australiens motsvarighet till Texas. Överallt såg vi rodeos, cowboys, boskapsauktioner, hillbillies, alla kör STORA bilar m.m. I floden som går genom staden simmar mååånga saltvattenskrokodiler!
Vi käkade lunch på ett riktigt steak house. Fredrik tog en stor köttbit såklart och jag tog friterad fisk med pommes, det var gött!

På vägen upp vidare norrut fick många grodor sätta livet till. Vi försökte skämta  bort sorgen med att säga; Det var i alla fall ingen kängru.
Nåväl, sent på kvällen, någonstans mellan Rockhampton och Mackay, hände det... En tapper wallaby hoppade ut framför bilen som färdades i 110 km/h. Bilen klarade sig.

Idag (lördag) hängde vi ännu norr ut i staden Mackay.
Vilken härligt atmosfär i denna stad! Det känns lite mer som det riktiga genuina Australien, vilket vi också hört från andra lokalbor. Här är det inga turistshopar så långt ögat kan nå, vilket också är skönt. Vi handlar på Coles varje dag ( lågpris matvarubutik med väldigt stort sortiment. Finns överallt i hela Australien) som alla andra och bor i vår bil som vissa andra. Idag solade och badade vi i tre stora pooler som utgör den lokala community poolen, det var skönt att slippa sanden för en dag. I skrivande stund har vi precis käkat middag och druckit vin vid floden i Mackay, tittade på solnedgången och några krokodiler som simmade förbi. I bakgrunden hör vi Kizz spela som är här och turnerar runt. Bra bas som hörs i hela staden. Vi parkerar vår bil här för natten och nu ska jag göra Fredrik sällskap som sitter vid några killars bond fire precis bredvid oss! God kväll!

Förresten, om två dagar åker vi iväg på en tre dagars resa igen. Då är det dags att segla runt på de 74 öarna som utgör Whitsunday islands! Om vi vill får vi hjälpa till att segla och natten får spenderas på däck i sovsäck under stjärnorna. Det ska bli spännande!

Fraser Island

Fraser Island - sandön som blev till världsarv.
Fraser Island är världens största sandö och huvudstranden sträcker sig inte mindre än 120 km. Öns inland är täckt av regnskog och dolda sjöar med vägar som består av sandblandad gytja. Ön är ökänd för sitt bestånd av vildhundar, dingos, som sägs vara världens renrasigaste vildhundar.
Det går att besöka Fraser på två sätt, åka med en fyrhjulsdriven buss eller hyra en fyrhjulsdriven jeep. Vi valde det senare alternativet.
Efter en kort introduktionskurs i att  köra på sand, använda lågväxel och vad man ska göra om man omringas av vildhundar, blev vi tilldelade nycklar til våra bilar. Toyota landcruiser var namnet på kraftmonstret som tog oss runt i tre dagar och vilken körning! Hastighetsbegränsningen på stranden var 80 km/h och på övriga vägar 30 km/h.
Både jag och tes njöt av varenda sekund, snacka om aktiv körning! Sandbackarna var så branta att det kändes som bilen skulle välta och rumpan var öm efter bara någon timme.
De två nätterna vi spendrade på ön bodde vi på en campsite där det blev en del fest. Dagarna spenderades till stt köra runt mellan alla de sötvattensjöar och bäckar som finns på ön, bada sola och köra lite mer bil.
Vi körde runt i grupper efter en ledarbil, något jag är mycket tacksam för nu i efterhand. Vägarna var trånga, sanden mjuk och gytjan hal. Hade vi kört själva hade vi inte kommit en kilometer!
Vid ett stopp gick vi på toaletten och när vi kom ut stod en dingo bara en meter ifrån oss, som tur var hade vi lärt oss vara dingo-safe, så vi täckte våra bröstvårtor och backade.

Fantastisk tur var det iaf med nya bekantskaper och intryck som kommer vara lång tid framåt
Kanske gjorde jag också ett intryck som består :-)

Ännu fler bilder

Bilder från Fraser Island

Nu drar vi till Fraser

Världens största sandö, det är fraser island det! Imorgon bär det av på en tre dagar och två nätter lång resa dit. Vi ska tälta tillsammans med ett 20 tal andra ungdomar, många av dem är svenskar. Vi fick en genomgång av hur man kör en 4WD och var man ska tänka på när man kör och övernattar just på den ön. Tydligen lever det många dingos där som man ska se upp för. Ikväll blir det matlagning och ölhäng med resten av gänget som gäller. Vi är helt slut och möra efter kajakturen i Noosa :-)

Noosa och Solskenskusten

The Sunshine coast börjar vid staden Caloundra och fortsätter med Mooloolaba, Maroochydore och till sist Noosa. De tre första är väldigt populära turistorter bland australiensarna själva, men det är Noosa som har den mest eftertraktade postkoden i Australien (i alla fall om man får tro guideboken). Men vi förstår varför. Hela staden är uppbyggt på öar, har fantastiska stränder, lyxresorter, fiskevatten, naturreservat m.m. Det känns som att det inte dröjer länge innan Gucci och Chanel öppnar butiker på huvudgatan Hastings street.

Vi spenderade två nätter i Noosa innan vi åkte vidare mot Fraser Island. Fredagen spenderade vi halva dagen var för sig. Fredrik åkte till lokala fiskebutiken och köpte fiskeutrustning.
Han fick napp flera gånger om! Therese promenerade i naturreservaten och hade utsikt över havet som var fullt med surfare. Hon gick också hundratals trappor upp till en utkiksplats med vy över hela staden. När vi väl möttes upp badade vi bland

de gigantiska vågorna i havet, åt fish n chips och njöt av den stekande solen! Vi fick sällskap av kalkoner vart vi än gick i staden. Noosas skogskalkoner flyttar inte på sig för någon inte ens för bilar, cyklar, människor. Sista dagen innan vi begav oss därifrån bestämde vi oss för att ge oss av på en kajaktur. En kajaktur som blev 2,5 jobbiga timmar. Det började bra när vi paddlade kring alla öar som staden är uppbyggt av, vi gick i land på sandbankerna vi ute i vattnet och vi försökte fiska lite direkt från båten. På väg tillbaka var strömmarna så starka att vi inte kunde korsa vattnet vi skulle över. Det blev en mycket kämpig omväg med tårar och värk i axlar och rygg, men vi klarade det!! Noosa är en plats som man gärna tar en semester till i framtiden!