Jag har sagt upp mig från glassbaren. Trots att jobbet var okej, lönen var bra och tiderna var perfekta. Min boss var däremot inte okej, han var en riktig jubelidiot helt enkelt. Den senaste veckan har han varit otrevlig och inte hälsat på morgnarna eller kvällarna. Sen i tisdags skällde han ut mig inför några kunder om att jag hade förstört hans glass. Det var FÖR kallt för glassen och det var tydligen mitt fel. Sen får jag ett telefonsamtal från Fredrik som berättar att någon kommit in till dykcentret och sagt att en viss Therese skulle få gratis dykkurser på Fitzroy Island (där Fredrik jobbar), självklart stämmer inte det utan han ville göra livet surt för mig men gjorde det genom Fredrik. Han visste nämligen att jag skulle åka ut till Fitzroy en viss dag. Detta var droppen som fick bägaren att rinna över!
Efter mycket peppande från Karolin och Fredrik fick jag modet att gå dit och säga upp mig. Trots att bossen är en liten man så är hans ansikte och personlighet väldigt skrämmande, men jag stod upp för mig själv och sa allt jag kände! Nu kommer han ha det svårt den närmsta tiden, innan han hittar en ersättare och det är han så värd. Det är mycket som inte är bra på det företaget, men han tjänar ingenting på att vara otrevlig mot personalen samt hans kunder som han är väldigt kort mot och säger spydiga kommentarer till folk så att man skäms ihjäl! Usch!
Så nu har jag två veckor kvar i Cairns och i huset innan det bär av till andra breddgrader :-)
Det jag kommer sakna minst från glassbaren är frågan "So, is this gelato or ice-cream?", vilket är otroligt störande då det är precis samma sak fast olika språk. Jag brukar svara "Well this is gelato, defenitly not ice-cream" vilket får kunderna att se imponerade ut och säga "Wow, yeah it definitly looks like gelato!". Minst tio gånger om dagen ställs frågan, bläää!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar